mange escomuzik strandlund,
jag tillängnar detta blogginlägg till dig.

det låter som att det ska vara något sorts avskedsbrev,
men det är precis tvärtom.

jag försöker bara få dig att förstå hur mycket du betyder.
vad hade jag gjort utan dig?
alla gånger du funnits där när jag behövt någon som mest.
du förstår mig alltid, vad det än är och det är så jävla skönt att ha någon som man vet verkligen förstår!
jag skulle vara helt vilsen utan dig, du är som en del av mig.
som en storebror.
när man bygger ett pussel och det saknas en pusselbit så blir man galen och ingenting stämmer.
föreställ dig att jag är pusslet och du är den borttappade pusselbiten.
det är som jag utan dig.
- jag skulle bli galen & ingenting skulle stämma.
om jag skulle vara tvungen att lämna 100 personer i mitt liv, inräknat släkt osv.
skulle du vara en av dom få som fick stanna kvar.
jag kommer aldrig att lämna dig.

du rensade min luft, du gav mig nya andetag.
du gav mig ny styrka när jag kände mig så svag.
du lärde mig att stå ut och tro på mig själv.

om kärlek vore ljus skulle jag gett dig alla stjärnor på min natthimmel.

jag älskar dig!